Jörgen Kromann bemöter Marc Abramsson
Marc Abramsson framför i sin artikel en intressant teori om att makten via infiltratörer och agenter försökt/försöker krossa partiet Nationaldemokraterna. Vad vi först bör beakta inför denna teori är den konkreta kritik som olika oppositioner haft genom åren. Dels har det varit enskilda demoraliserade personer som tyvärr tröttnat efter hand och dels grupper av kritiker.
Och vad har kritiken hela tiden handlat om? Har det varit ideologiska och politiska angrepp mot rörelsen eller har det varit organisatoriska frågor där partiledaren själv ansetts vara olämplig för sin uppgift? Svaret är hela tiden det sistnämnda!
Vi har varit många som nu under sommaren i flera oppositionsmöten kritiserat Marc Abramssons ledarskap. Vavra Suk, Åke Blomdahl, Heinz Burgmeister, Jussi Väli-Tainio, Rasmus Gårdebrink, Daniel Spansk, Tomas Andersson och undertecknad, Jörgen Kromann har tillsammans diskuterat hur Marc Abramsson ska kunna avsättas som partiledare och organisatör. (Ytterligare personer som fortfarande är med i nd plus många fd nd-are som gärna vill komma tillbaka vill också ha en ny partiledare.)
Marc Abramsson framför en teori som bör tas på allvar för den skulle faktiskt kunnat vara sannolik om syftet med kritiken haft som avsikt att på något sätt försvaga organisationen, princippolitiken, ideologin och det politiska huvudinnehållet.
I den utträdesdeklaration som några av ovannämnda skrev står det att Marc Abramsson själv är nd.:s värsta fiende. De senaste årens tillbakagång och förvandling från riksorganisation till en begränsad sekt talar sitt tydliga språk. Vi har aldrig förnekat att Marc Abramsson har goda kvaliteter när det gäller kommunalpolitik, ideologiska frågor och politisk debatt.
Vi har däremot med bestämdhet konstaterat att vår rörelse behöver en ny partiledare som har social kompetens, gott om empati och en folklig framtoning som väcker sympati och entusiasm.
Dels på grund av Marc Abramssons laborerande med partiets stadgar inför och på Stockholmsdistriktets årsmöte och dels på grund av olika taktik i oppositionen för att kunna avsätta honom så fick Daniel och hans omfattande "back up" aldrig chansen. Det är bara att beklaga.
När nu Marc Abramsson framför en teori om att makten försöker krossa nd så likställer han i praktiken sin person med nd som rörelse. Det är tack och lov inte samma sak. Marc Abramsson vill nu fösöka rikta uppmärksamheten från sin person till en förklarande "försvarsteori" som vid en närmare granskning visar sig vara ganska missriktad i det sammanhang som nu nd befinner sig i.
Hade nd idag varit betydligt större och framgångsrikare så hade teorin kunnat vara mer realistisk. Men då hade vi oppositionella aldrig framfört den kritik som vi nu gör. Då hade också Marc Abramsson varit en mer framgångsrik partiledare och då hade makten säkert på olika sätt försökt sabotera ytterligare framgångar. Nu är det precis tvärtom.
Nd är tyvärr självförintande med Marc Abramsson som ledare. Just denna tillbakagång är makten säkert nöjd med.
Sedan 2003 har jag huvudsakligen ansvarat för partiets rikspolitiska grupp där bland annat både Vavra och Marc ingått. Jag har skrivit 72 st "Aktuell kommentar" och en hel del andra artiklar på partiets nätsidor. Jag har skrivit massor av artiklar i Nationell idag. Jag har hållit en hel del tal för partiets räkning i olika sammanhang. Jag har aldrig vacklat inför globalismens finansdiktatur, EU, mediamonopolen eller storfinansen inom Sveriges gränser. Främst har jag förstått att ska vi klara vår kamp
för vårt folks etniska bevarande så krävs det folkliga, karismatiska ledare med social kompetens som kan tala folkets språk.
Daniel Spansk har dessa förutsättningar och jag har ett fortsatt helhjärtat förtroende för hans kompetens och duglighet.
Jörgen Kromann
Jörgen
Du har nämnt att du är ND troget men inte Marc och kunde tänka dig att starta om på nytt i partiets snarlika färger.
Ironiskt sett, låt partiet heta "Nationell Idag" som har blivit ett ganska välkänt varumärke tack vare tidningen.
Ironiskt för att Vavra står kanske på Marc sida?
Jag hoppas att veckotidningen frigör sig från nd och blir ett organ för en samlad svensk opposition som varken faller offer för sekterism eller opportunism. Jag är inte partiet troget längre eftersom jag lämnat det. Däremot är jag den huvudsakliga och ursprungliga ideologin och konceptet trogen. Risken är nu uppenbart stor att nd blir än mer isolerat och sekteristiskt och att partiet endast kan "bygga ut sig" genom att "bygga in sig" i en principfast järnhård och isolerande politisk verksamhet utan minsta sociala förankring i verkligheten. Ett från verkligheten isolerat ledarskap kan aldrig förena en grundläggande princippolitik med en bred, folklig framtoning och praktik.
Jörgen
Jag har ett ständigt jobb att kolla runt på internet att för att kolla stämmningen inom de olika partierna och min personliga slutsats är den, att det ser mörkt ut i vartenda parti, så man kan fråga sig vem eller vilka som ska rädda Sverige?
Sd är rena skämtet om man ska vara ärlig, medlemmar pratar skit om partiet och en viss Herre tror jag är en ren infiltratör hos SD och jag ska inte avslöja vem det är, det är SD bekymmer.
Men åter till tidningen, tror du att tidningen kan få de flesta svenskar att vakna upp och inse hur grundlurade de blivit av 7 klövern?
Tidningen är en viktig faktor av många samverkande som starkt bidrar till det svenska motståndet. All information som förmedlar en någorlunda sann bild av vad som sker och varför är av godo.
